A propos de cet article
Häftad, dek. omslag. Med långt maskinskrivet följebrev till Göran Hassler. Växjö, Högskolan. Institutionen för humaniora, 1992. A4-format. 92 sid. (Baksidestext:) "Bellman lever. Ständigt nya generationer sångare tar upp hans visor på sin repertoar. Sedan slutet av 1800-talet finns något av denna flyktiga konstart bevarad på grammofonskiva. I föreliggande arbete dokumenterar Hans Nilsson dessa skivor, allt ifrån sekelskiftets akustiska inspelningar till dagens CD. Författaren ger också en översikt av Bellmansångens historia, presenterar våra mer betydande Bellmantolkare, belyser den tekniska utvecklingen och kommenterar de olika visornas skiftande popularitet under 1900-talet. Är det sant att vår tid föredrar de dystra visorna? Vad beror utvecklingen mot mer teatraliska tolkningar på? Nilsson har funnit 1840 inspelningar. Av dem utgör Fredmans Epistlar 62 procent, Fredmans Sånger 33 och övriga visor fem. Denna inspelningsmängd är unik för svenska visdiktare och utgör ett slagkraftigt bevis för Bellmans popularitet. Dan Andersson, Ferlin, Sjöberg, Taube och andra har långt kvar. Det finns åtminstone 270 inspelningar gjorda i utlandet varav ca hälften är tyska (130 belägg) och en fjärdedel engelska (68). Det danska och finska intresset för Bellman är också värt att notera. Den mest inspelade visan är Fjäriln vingad med 110 belägg. Därnäst kommer Vila vid denna källa 92, Liksom en herdinna 73, Gubben Noach 64, Käraste bröder, systrar och vänner 63, Nå skruva fiolen 58, Ulla! min Ulla! 55, Joachim uti Babylon 54 och Så lunka vi 53. Men det finns visor som saknas i diskografin. Inte mindre än 12 epistlar och 20 sånger söker alltjämt sina uttolkare. Därtill kommer att flera verk bara är inspelade ett fåtal gånger, ofta för mycket länge sedan, med föråldrad teknik och med oacceptabel ljudkvalitet. En god del av Bellmans centrala verk finns alltså inte tillgänglig på skiva för dagens publik". - - - (Scripta minora, 15.).
N° de réf. du vendeur 792097
Contacter le vendeur
Signaler cet article